Visuell dagbok

Visuell dagbok detalj av Hanna Andersson

Det är lite tråkigt med konstvärlden, för så få känner sig involverade i den, som om konst inte hade med vardagen att göra på något sätt. Och för de flesta är det säkert så. Man lever sitt liv och skyndar mellan jobb och TV utan att ta sig tid för sin kreativitet. Men det är synd tycker jag. För färg, form och skapande är en glädjekälla som är outsinlig. Fler borde dyka ner i den. Jag dök ner för några år sedan, och jag har inte kommit upp ännu!

Du behöver inte ha en konstutbildning för att vara kreativ eller konstnärlig. Och du behöver definitivt inte arbeta som konstnär för att njuta av att fylla skapandets magi. Skaffa bara en visuell dagbok. En anteckningsbok, vilken som helst. Och börja rita, klottra, kladda, skriva.

Jag började för många år sedan och är för alltid fast. I mina visuella dagböcker är precis allt tillåtet. Kanske är det därför det är en av mina favoritplatser att vara på?

Ju fler anteckningsböcker jag fyllt med collage, ord och färg ju mer rätt har konst känts för mig. Det har blivit en del av mitt liv helt enkelt. Och jag älskar min konst – vad nu konst är, det kan man ju också fråga sig. I en artikel i DN, Dagböcker i bild gör vardagen till konst, skriver Tomas Lidman (fil dr i historia) om den visuella dagboken. Förra året gav han tydligen ut boken Dagboken som konst. Den ska jag låna på bibblan nästa vecka.

Om den visuella dagbokens kreatörer skriver han bland annat:

För de flesta är verksamheten lustfylld och man gör det för att det är roligt. Flera vittnar om sitt behov av att arbeta med dagboken, att den utgör en del av skapelseprocessen och är en förutsättning för den övriga konstnärliga verksamheten. De flesta inspireras av ögonblicket och måste omedelbart teckna ned vad som för tillfället hände omkring dem.

Jag håller helt med. Jag är en av dessa människor, och det är jag mycket glad för.